Ett kanske ganska misslyckat försök till att visa att jag trots att jag inte borde, har färgat håret. 
Och nu känns det faktiskt som att red is here to stay och jag gillart. 

Orkar knappt hålla uppe ögonen av trötthet,

huvudet värker lite lätt och det kan nog vara så att mängden sömn igår natt var otillräcklig.

Inlindad i lakan knutna med dina armar runt om med din andning precis bredvid, så nära som möjligt.

Ville ligga där, hos dig vaken. För att ta vara på det. Hade du släppt taget om mig om du visste att jag var vaken? För jag hade nog kunnat ligga där hela dagen och bara njutit av din omfamning.

Den jag varit utan och saknat som jag aldrig trodde jag skulle uppleva igen.
Jag vet inte vart detta leder

eller vart jag vill att det ska leda. 
Jag har inga förhoppningar, bara känslor att gå på. 
Och dina att lita på, för det lovar jag att jag gör denna gången om den chansen ges.

Sängen lär kännas lite extra tom i natt.