foolish.

jag borde ha förväntat mig de. jag borde ha anat att de skulle hända. och inte väntat tills de redan va försent. men så blir de alltid. de är de jag alltid lyckas med.
jag har nog aldrig känt mig så lurad. så jävla du, egentligen. men jag bara väntade på att du skulle säga att de va annorlunda. att de inte skulle spela någon roll vad du tänkt från början. för att jag va speciell.

tydligen inte tillräckligt speciell.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0