älskling, vi ska alla en gång dö

"Old Lady Purse" från Monki för bara 25kr på rea. Jag är lite lillgammal.

Solglasögon, blommiga såklart.

Slappis shorts i rosa, så galet sköna.

Bild ifrån midsommar

Klädseln på midsommar

Och sist, håret på midsommar. Flätat känns mysigt.

nu sitter jag här och lyssnar på kent och känner mig sviken.
utav många faktiskt.

folk man litar på och förväntar sig mest av,
det är när dom sviker, som det tar mest.

Men jag kan inte strunta i det. Det har jag gjort allt för länge.
Inget ska hållas inne, sparas i burken fylld med ilska.
Ilska som jag aldrig glömmer. Förlåter lätt, men glömmer aldrig.
Det ska sluta. Det ska ut. Med en gång.

Orkar inte gå och irritera mig för mig själv.
Orkar inte tycka men inte säga.
Orkar inte vara svag, bara för att slippa komplikationer, diskussioner.
Elaka ord som sen kanske ångras. Som sårar.

Jag skiter i om det leder till ett tillfälligt helvete mellan oss.
Ett helvete som jag hatar. Som stannar upp.
Men jag tar den risken. För att jag tror att det är värt det.
För du måste fatta. Du måste fatta när något känns fel, inte bara för dig.
Bara jag inte förlorar dig. Bara jag inte förlorar oss.
För det vet vi båda två att vi aldrig hade klarat.

Kent – Mannen I Den Vita Hatten ( 16 År Senare )


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0