Jo det är sant. Jag gör det igen. Och idiotförklarar mig själv.
För vad fan hände? Var fan håller människan på bilden hus?
Förvisso, kan jag tycka att jag ser ut som vilken halvfjortisaktig tjej som helst.
Men håret. Det där förbannade håret. Har det varit så långt? Verkligen?

Då tänkte jag ju inte ens på det. Men nu, fy vad det svider nu.
En sån sak som gör så mycket. Om inte annat känner man ju sig i alla fall snäppet fulare nu.
Haha, nae nu får jag nog ge mig och göra något vettigt utav dagen.
Det  växer väl ut någongång...

Föööööööööreesten mina små, på söndag sticker jag iväg en vecka på äventyr,
Ba såru vet.