Mitt fina nya kakfat. Blommigt. Igen. Surprice typ.
Så nu får ni allt komma och fika peeps, Im ready, bring it on.

Och så var det en sån dag igen, när jag känner mig som ensamast.
Inte lika illa som sist dock, men inte helt okej ändå.
Dom åkte idag, kl 2, efter att ha varit här i två dagar.
Mysigt var det ju såklart, med kräftskiva och allt.
Men att tiden alltid går för fort när dom är här, det är inget jag ska sticka under stolen med. Eller kan för den delen.

Nu sitter jag här och knarkar låten Engel (och på tal om det: ja, fredags på NRJ va helt sinnes förbannat bra)
och väntar på att How I met your mother ska börja.

Ikväll blir det läggdags tidigt. Innan det blir mörkt. Innan det blir för ensamt.
Adjö.

Kun dig.