Går lös med färgen ikväll!
Mest för att mina ögon ser skeva ut.
And the reason is you....utväxt.
Jag, Gucci och utväxten.
Jo det är sant, det står färgning på schemat. Men först ska jag göra ett försök att köra i blåsten.
Update kommer senare.
PEACE
Alice Blund - Not so much.
Det är också i detta nuet som ett tillstånd vaknar. Stadiet efter jättetrött. Ett tillstånd som jag kan jämföra med lätt fylla. Mycket fniss, mycket tankar, mycket fantasiflöde. Sprudlande kreativitet som jag tycker är lite synd att man inte tar vara på. Jag kan till och med tycka att det är just nu som jag är som smartast.
Tyvärr är detta inte anledningen till att jag sitter här, ännu en gång, och skriver, utan för att det inte gick att somna.
Så nu sitter jag här, knappandes. Ser ord för ord, bokstav för bokstav poppa upp på det vita framför mig. Svart på vitt. Knappande, och så vinden utanför, det är allt som hörs. Lite regn då och då, och rasslet utav markisen som jag glömde att rulla in (förlåt mamma) och knappande. Hoppas att den är kvar imorgon.
Jag sitter nu här och funderar, velar, undrar om jag kanske skulle ge det ett nytt försök. Another go innan jag faktiskt inte hinner annat än att greppa väskan och springa till bussen, som förövrigt går om 5½ timme. Hemsk tanke. Sann tanke. Jobbig tanke. Att man kan sitta här och veta att man kommer lida så imorgon när det där ihåliga, mekaniska pipandet sätter igång, som alltid känns för tidigt.
Klockan kan ju omöjligt vara halv 7 redan. Jo, det kan den. Ja men tro fan det och så drämmer man till snoozknappen precis som om de skulle göra det lättare att gå upp 9 min senare. In my ass.
Ett inlägg utav 0 intresse för er, men som jag kanske tjänar på lite i slutändan om det gör mig något tröttare.
Det är ju trots allt för att lätta på tanketrycket jag skriver, inte för eran satisfaction.
Du kanske tycker jag verkar borta i tankar, det kanske stämmer.
Som jag tror många gjort utan att kanske riktigt erkänna det.
Och kanske ännu mer dem som inte längre har det att falla tillbaka på,
som inte längre har det som en vana. Nu ska det bli en ovana.
Dagen innan, och imorgon kunde inte komma mer lägligt.
För fyfan vad jag saknat det. Er, mina fina, som jag saknat er.
Och jag säger det, även om jag vet att känslan avtar efter max två veckor.
Även om regnet öser ner och detta faktiskt är ett tecken på att sommaren gått mot sitt slut.
Jag säger det och menar det och kan nästan tycka att det är skönt att ha 2 år kvar istället för 1.
Hade jag klarat det? Hade jag vetat vart fan jag skulle ta vägen sen?
Näe, det var nog meningen trots allt att allt skulle falla samman för mig för ungefär 2 år sen.
Det var meningen att jag skulle ha det där året som jag tyckte förstörde precis allt för mig, som jag lärde mig så mycket på, och hitta mig själv.
För annars hade jag varit en av dem med ett år kvar, i en klass med jämnåriga, och tyckt att det faktiskt kändes lite för tidigt.
För 2 år sen hände något som jag tyckte förstörde allt för mig, som gjorde att det inte blev som jag tänkt riktigt,
och det säger jag inte nu heller att det blev.
Men det lyckades ju bli jävligt bra ändå.
Ses imorgon 09HVFR, fyfan va bra ni är.
snel hest
Det får bli en lite halvgalen bild för idag, eftersom att jag är så jävla grym (jo jag lovar, det är sant)
Hästen gick framåt idag, mer än vanligt faktiskt.
I say att det beror på att jag är 2 kilo lättare (sa att det va sant ju)
Och you better say samma sak.
Nu ska jag duscha och chilla på dippen, lika bra nu sista gången innan skolan tar kol på mig.
Och ikväll står rotfrukt på menyn, morötter och trams. Olivolja kanske? Ge mig lite creds för fan, det är svåra grejer vi snackar om. Mm juste.
Smaklig måltid Alice, Tack Alice.
ciao.
Never ending story
Bilder från när jag och Sli var på vårat älskade espresso house efter skolan.
Satt och hade inget att göra, tills jag upptäckte att en gammal film gick på tv.
En gammal film som jag såg för sisådär 8 år sen, minst, som jag blev kär i då.
Det visar sig att jag gör det nu med. Så nu sitter jag här med en tom påse bilar och tittar på den oändliga historien från det älskade 80-talet.
Ikväll är inte fullständigt planerat men det ser lugnt ut, och jag klagar inte. Kanske umgås med mina fina lilla kusin Isabell, som snart börjar gymnasiet. Inte alls så liten med andra ord. Nu ska jag fortsätta glo, toodles.
FÖRBANNAT stora bilder
Men det gillar antar jag. Iklädd långklänning begav jag mig tidigare ikväll till min kära kusin Emils 18års kalas.
Sjukt hur stora vi börjar bli, haha. Och om 3 månader är det min tur. Halleluja.
Och nej, detta är ingen forbenned outfitbild. Det är jag...i en spegel...med kläder på. Och den klänningen får ni aldrig tag på ändå så, HA!
snattz
bloggalikes
En grej som egentligen kanske är självklart, men som slog mig på riktigt denna gången.
Egentligen något som jag är minimalt inblandad i, men som jag nu känner för att avsluta.
Det är det här med bloggar...och kläder. Missuppfatta mig rätt nu, jag älskar kläder, krimskrams, skor och allt där emellan, verkligen.
Men detta fick mig att fundera två gånger på att inte lägga upp shopping bilder, outfitbilder osv.
Inne i en klädaffär. Jag ser en tjej i rulltrappan. En helt vanlig tjej really.
Sen tittade jag på vad hon hade på sig. Och så såg jag det. Fattade det.
Det var världens mest självklara sak. Som blixt från klar himmel.
Hon som många andra är en bloggläsare.
Stora och helst miljoner ringar, turkost nagellack, transparent skjorta och kängor.
Det är inte det att det inte är snyggt, jag gillar själv allt jag precis nämnde.
Det är faktumet att så många tycker om det och har det.
Kanske inte ens tycker om i början vid första anblick, utan lär sig att tycka om.
Ser henne ha det, ser snyggt ut, kanske borde prova. Och fastnar för det.
Det finns såklart hur många olika stilar som helst. Hur många kläder som helst.
Så många affärer, märken, vintageshoppar att välja mellan.
Ändå kan du urskilja vem som läser vems blogg, om du läser dem själv.
Jag kanske virrar, svamlar och låter helt vilsen i mina egna tankar.
Men är det inte lite så? Har det inte gått lite för långt då?
Inspiration är en sak, men jag vet inte om jag längre är ett fan utav att kolla vad hon har shoppat denna gången.
Och jag ska inte heller visa vad jag har shoppat denna gången (blev en hel del förövrigt, haha).
Jag vill inte att min nya favorit som jag letat efter så länge ska bli en grej som hänger på alla.
Även om det är lätt hänt när det kommer ifrån en affär med bra priser och stort utbud.
Men om jag kan förminska chansen att folk ska se lite mer ut som mig så gör jag nog gärna det.
Samtidigt imponeras jag utav att våra kända, duktiga bloggare står ut med det.
Som inspirerar och faktiskt gör datorkunskapslektionen lite roligare. Antagligen känner dom inte som jag på denna punkten. Kanske är det därför dom är kända.
Det kan bli som julafton att få kolla alla sina favoritbloggar och se det nyinköpta, outfits och vad dom gillar just nu.
Men egentligen är frågan, vad gillar DU just nu? Vad väljer DU om du går in i din favorit affär, utan att påverkas så mycket av omvärlden? Vad faller dina ögon på, vad känns rätt för dig, vad klär din smak?
Våga gilla utan att någon annan gjort det före. Våga hitta ditt favorit plagg istället för att gilla någon annans.
Grejen är att jag är sån själv. Bloggläsare. Kanske inte typisk, men ett och annat plockar jag upp och fastnar för.
Men det kanske avtar nu. Provar köra mitt eget race helt och hållet. Att inte läsa massa modebloggar. Att inte lägga in massa bilder på det nya och det jag haft på mig. En vändning, eller i alla fall en paus för att fundera lite på det hela. Fundera är ju bra har jag hört. Lista ut.
"You might have my wardrobe, but you don't have my style"
-eller?
Godnatt från en skrivande Alice med för mycket i huvudet atm.
By this time tomorrow, I'll be home again
vet inte riktigt varför jag lägger upp en gammal bild igen.
kanske för att jag inte hade något nyare på min gamla dator.
fattar ni? fattar jag? är det jag? kan knappt tro det.
blir nog aldrig kunna lägga upp en nytida bild efter detta.
Hur blir man fulare egentligen? Ska det inte vara tvärtom?
Får nog allt bli att höja sin fuckability lite tror ja.
Imorgon drar jag hemåt igen, tillbaka till verkligheten. Allvaret. Ansvaret.
Men nu ska jag bara njuta av att sitta här vid köksbordet med tända ljus.
äta glass och jordgubbar och småprata med min fina familj.
Och jag kan ärligt säga att det inte finns mycket som känns bättre än att veta att vi snart ses igen.
Using your headphones to drown out your mind
jag. saknar. dig.
Tror att jag är färdigpackad nu, till min stora förvåning så finns det efter många om och men (shopping) plats kvar. Bra skit. Översta bilden är tre färdigvalda outfits som jag packat. Man får ju va lite metodisk serru.
Idag började bra redan klockan 8.45, lektionen gick awesome och hon sa att jag kan gå hur långt som helst.
Tur då att man ska sälja hästen. Inte.
Resterande dagen har jag virrat runt och packat/städat/funderat.
Funderingarna som ledde till att jag blev förbannad. Mest på mig själv faktiskt.
Dom är idioter. Men frågan är om man inte är det lite själv också, trots allt.
Fast then again, how the hell could i have known?
Ni förtjänar en nominering för rollerna ni spelade.
Nu ska jag steka ägg och ringa lite samtal (vuxet)
Vill dessutom säga till alla er som ska på Hästpojken på Majas ikväll
att jag hatar er från bottnen av mit hjärta och att det lär bli jävligt bra.
ciao.
Slående likhet
Nemen ser ni?! Ja, jo det klart ni gör. Det är ju jag för ett och ett halv år sen IGEN. Fast för 5 min sen...
Det tar sig, faktiskt. När man snear lite extra med huvudet tar det sig ännu mer. Klassiker.
Nu ska jag tvätta lite, duscha och laga mat,
jag vet att dagens bilder kanske inte va nått att stoppa i granen till jul men det löööser sig efter resan.
Hare gött haj!
Ledsam nostalgi
Jo det är sant. Jag gör det igen. Och idiotförklarar mig själv.
För vad fan hände? Var fan håller människan på bilden hus?
Förvisso, kan jag tycka att jag ser ut som vilken halvfjortisaktig tjej som helst.
Men håret. Det där förbannade håret. Har det varit så långt? Verkligen?
Då tänkte jag ju inte ens på det. Men nu, fy vad det svider nu.
En sån sak som gör så mycket. Om inte annat känner man ju sig i alla fall snäppet fulare nu.
Haha, nae nu får jag nog ge mig och göra något vettigt utav dagen.
Det växer väl ut någongång...
Föööööööööreesten mina små, på söndag sticker jag iväg en vecka på äventyr,
Ba såru vet.
Tar med mig håkan till sängs
Ja fyfan va galet det ser ut. Men galet är bra så gnäll inte va.
godnatt på er alla som sitter hemma en fredag kväll precis som moi
på onsdag drar jag och Agge till Belfast i en vecka, längtan.
Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig
Skratta åt det, för då kommer jag kanske över det
Here we go again
Men nu kommer en snabbgenomgång på de senaste 48 timmarna
-Kom till Saara tisdag kväll och sov här
-Upp kl kvart i 9 och tog en kopp kaffe, sen joggade vi 5 km (elle aa, delvis jogga iaf)
-Drog till stallet och va duktiga och red även där
-Stack hem och duscha och drog sedan tillbaka till Saara igen och sov där
Och idag har jag hunnit klippa Sli's pappa. Nu funderar jag starkt på att dra hem och landa lite medans Saara målar lekstugan. Men innan det slänger jag in två tips: http://agneeees.blogg.se/ och http://alexandrastyle.blogg.se
ciao
För snart finns det inga tårar kvar
Tur att jag tog en bild innan. En jävla tur.
För nu brast det.
Det är i sådana här tillfällen jag inte klarar annat än att erkänna.
Det som jag inte kan med och säga när grannen, mostern eller någon annan frågar:
Jag borde inte svara "Jo det går bra, lite jobbigt ibland med städning och mat och så men det funkar!".
För vad fan tror ni?
Klart som fan att det är jobbigt, att jag saknar dom och att jag varje dag önskar att det mirakulöst skulle bli så att dom var här, hos mig, hemma.
Inte för att hälsa på. Inte för att knappt hinna träffa alla nära och kära.
Inte för att nästan lägga upp ett schema på när man ska till vem.
Utan för att stanna.
Nu ska jag lägga mig, snart får jag nog ta mig fan vätskebrist.
Det sista man vill vakna till
Just like a dream your not like you seem
Lyssnar på Like a Prayer precis innan jag och mamsen beger oss ut på resturang.
Bilderna ovan är ett försök till att visa frisyren.
Fjäder på ena och hår på andra sidan. Man får ju väga upp det.
Till det blir det den söta ärmlösa rosa tunikan med en tajt grå kjol och svarta strumpbyxor.
Tunna, så klart. Tajt, tunnt och tunika. Och så svarta lackväskan från Beyond Retro på det.
Känns så rätt så.
Trevlig lördagskväll på er, tjingeling.
Röda prislappar och redo för vintern
Kanske ingen shopping. Men det gör ingenting.
Inte för tillfället i alla fall. Då känns det helt okej.
Det funkar.
Men i övrigt var det bara rea grejer. Nöjd. Trött.
Aldrig mer ska jag skippa att sova en hel natt.
Nu blir det duschen, sängen, äntligen.
ciao♥
Ingen sömn. Mindre bra skit.
Tro fan att jag är hemma igen. Tro fan att jag stannade en dag till. Tro fan att jag inte sovit. Alls. Inget katching på det. Bilder kommer nog inom kort, försöööööööööööööök bärga er! hehehe.
Nu drar jag till FACE rea och ser om det är något kvar, chacha!
Studentfest coming up
Man tror att man ska hinna mer på sommaren när man är ledig och allt.
Men det är nog snarare tvärtom.
Eftersom att min syster ska ha försenad studentfest, nu när hon är i sverige, på lördag så blir det en hel del städ och fix till det. Men snart så hinner jag. Snart. Hoppas jag.
Fick i alla fall lämnat in mobilen som jag säkert får betala för i slutändan, telefonjävel,
köpt en cykelkorg plus lås, köpt present till syster och säkert något mer som jag inte minns.
Nu ska jag fortsätta fixa och vara jävligt häftig med min tegelsten till mobil medans jag förövrigt saknar några utav mina fina frisör flickor lite för mycket nästan, hoppas det blir ordning på detta nästa vecka ♥
Hemkommen från Marstrand
Och även nu med lite nytt. Som en slingrig ring.
En rosa tunika. Och ett fint kort. Samt såklart minnen från en finfin sista dag med en finfin vän,
som åker hem imorgon.
En vecka med engelska. Har nästan glömt svenskan över huvud taget.
Nu sitter jag här i myskoftan som jag funderar på att aldrig ta av mig och ska snart bege mig till stallet en snabbis.
Sen blir det grill för hela slanten!
och till W&W: Sorry hun, jag får helt enkelt ge den dubbelt så mycket nästa år!
bey♥